Far far away.....

.... igen idag slog det mig hur långt borta från familj och vänner jag verkligen är. Det kommer över en ibland och man får panik ett tag och vet inte riktigt vad man ska ta sig till med sig själv! Gråta floder hjälper för stunden, men när inte EN ENDA KOTTE är inne på varken fb eller skype när man som mest behöver det fortsätter paniken. MEN!!! Det finns ett men.... Då är det tur att man har så underbara vänner och värdfamilj här som stöttar och supportrar när man har en tuff dag. Vilket då genast får en att inse hur bra man verkligen har det här och hur mycket man verkligen vill ta vara på varenda dag!! Jag har en underbar värdfamilj och fantastiska vänner här, ni är guldvärda!!!! <3
 
Dagar som denna inser man hur rädd man ska vara om de/det som står en närmast hjärtat och inte slarva bort det och behandla de/det man älskar illa. För tro det eller ej, men de/det försvinner om man inte håller ett stadigt grepp! Och har du förlorat de/det en gång, är det en GRYMT lång väg för att vinna de/det tillbaka!!! 
 
Oj, så deppigt inlägg!! Förlåt, det blir bättre nästa gång! 
Älskar och saknar min fina familj! Ni är mitt allt!
Är så stolt över att ha en sån fantastisk storebror som jag har, du är min förebild<3
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0